Vägägare godkänner inte att ta emot väg då kommunen inte uppfyllt det man kom överens om vid besiktning av vad som skulle åtgärdas.
Detta då Härjedalens kommun har ej utfört arbetena som man kom överens om vid tidig besiktning av vägen i vägöverlämnandet. Och i återställande av underhållsskulden.
Vid besiktning av vägen inför återlämnandet så kom kommunens och vägägarna överens om att det skulle utföras arbeten på vägen. Detta innan man som förrättad förening tog emot vägen och skrev under något avtal om att man tar emot vägen.
Här utförde man arbeten och det tillkom efter arbetets gång även merarbeten som har kostat en rejäl slant. Arbetena avbröt man på hösten då det kom snö och ej gick att fortsätta. Föreningen som ska ta emot vägen förmodade att arbetet skulle fortsätta till våren och sommaren då det var arbeten kvar enligt överenskommelsen.
Nu vill inte kommunen kosta på vägen något mer fast den ej är klar. Och menar att det hela har varit ett frivilligt åtagande av kommunen och ej har skyldighet att fortsätta på grund av detta. En muntlig överenskommelse med kommunens projektledare och vägägare vid genomgång av arbetsbehoven på plats verkar inte gälla längre. Men en muntlig överenskommelse är lika bindande som ett kontraktsskrivande på papper.
Nu står inte kommun för sin del av överenskommelsen.
Det här med att blidka vägägarna med återställande av underhållsskulden verkar ha slagit lite bakut för styrande politiker i kommunen. Detta då vägägarna blir mer uppretad när dom kommit överens om åtgärder med projektledarna och som man sedan verkar neka till att man kommit överens om.
Det här med vägöverlämnandet har sedan det från första beslutet i kommunfullmäktige 2019 hela tiden stött på bakslag och konstigheter för kommunen och förutsättningarna har hela tiden ändrat sig. Det har kostat både invånare och kommunen en massa onödiga pengar genom åren. Och än verkar det inte vara slut på allt elände kring det hela. Och även i återställandet av underhållsskulden som används som blidkande medel till vägägarna verkar det inte gå helt smärtfritt.
Sveriges högst belägna by, Högvålen.
I byn Högvålen med endast ett fåtal bofasta pensionärer så är man besviken på kommunens hantering av ärendet. Här menar man på att kommunen åsamkat dom kostnader på 12 000 kronor per hushåll för något som dom ej beställt och godkänt (förrättningskostnaden). Samtidigt så har dom i byn flera mil åt alla håll till närmaste entreprenör som kan hjälpa dom med underhållet. Och där blir tiden att transportera maskinerna till och från arbetsplatsen väldigt dyrt jämfört med själva tiden som det tar att utföra arbetet. Och då det är fjällandskap så förekommer det blåst och drevsnö på vintrarna så där kan man vara tvungen att ploga flera gånger per dygn för att vägarna ska vara farbara för trafik och eventuell räddningstjänst på akuta besök i byn.
Byborna har begärt möte med kommunen i frågan men kommunen har inte hörsammat begäran.
Invånarna i byn är mycket besvikna på hur Härjedalens kommun skött ärendet för deras del.
Här kan de bofasta byborna se att de kan bli tvungna att flytta från byn. Länk svt om Högvålen
Vägägare godkänner inte att ta emot väg av kommunen!
Genom åren så har bristen på information saknats till vägägarna. Och den information dom har fått har ofta visat sig vara felaktig. T.ex information om vad lantmäteriförrätningar och sånt skulle kosta. Hela ärendet har förändrat sig från beslut till utförande genom åren i hanteringen och om vad som är beslutat från fullmäktige 2019.
Vad kan hända om man inte tar emot vägen av kommunen? Förmodligen ingenting mer än att du får ordna snöplogning själv och betala för kostnaden. Precis som det står i beslutet från 2019 som kommunfullmäktige beslutade, kommunen sköter inte om och betalar inte längre.
I ett uttalande av moderaten Lars-Olof Mattsson (M), som är samhällsutvecklingsutskottets ordförande i SVT 13/9 -24 är att kommunen kommer att spara in mellan 6 till 10 miljoner på vägöverlämningen per år. I utredningen som beslutet bygger på står det att besparingen är 1 miljon 584 tusen kronor.
Det här utalandet är första gången styrande personer nämner en besparingssumma i sina offentliga utalanden.