Lördagsfundering: Underhållsskulden inom Härjedalens kommun till medborgarna är stor.
Här går det att nämna underhåll på vägar, skolor samt kommunens övriga fastigheter.
Allt detta ligger som en underhållsskuld till medborgarna då man har betalt in för detta via skatten i alla år tidigare. Men underhållet har varit minimalt kan man kanske utrycka sig. Samtidigt som man kanske måste tänka lite innan man rusar iväg och åtgärdar minsta lilla sak. Men vad beror det på att kommunen har byggt upp denna skuld? Vad har kommunen använt alla pengarna till? För på många saker har man fått statsbidrag för åtgärder (Vägunderhåll). Egentligen öronmärkta pengar kan man säga.
Ett exempel på det är vägrenoveringarna inför vägåterlämnandet. Där det ska bli väldigt intressant att se slutnotan på det. För billigt blir det nog inte när räkningarna börjar komma in på arbetena som är utförda under 2023. När beslutet om vägöverlämnandet skedde så var hela budgeten för det 30 miljoner.
Kan det här med bolagiseringarna var ett sätt för kommunen att komma undan från underhållsskulden?
För om man gör ett bolag av det så kommer medborgarna att få betala kostnaden direkt till bolaget.
Så som det blev med vatten och miljöresurs. Där kallar man medborgarna för VA kollektivet och man får räkningen för sophämtning och vatten och avlopp därifrån. Ett exempel är dom nya reningsverken, som kommer belasta VA kollektivet. Alltså medborgarna som står för kostnaden i den investeringen för att turismen blivit för kraftigt utbyggd så kapaciteten inte räcker till längre. (Även ändrade lagkrav ingår i dessa byggnationer).
VMR (vatten och miljöresurs) sköter även återvinningscentralerna. Där är det du som medborgare som får betala detta och kommunen slipper undan utan medborgarna får stå för investeringarna i ombyggnationer för att lagkraven ändras. Även om kommunen måste ta en del av dom kostnaderna i form att man måste låna upp pengar för att kunna betala allt detta. Kommunen står som bank för sina bolag kan man utrycka det.
Kommunskatt plus räkningar
En stor del av allt detta har människor redan betalat via skattsedeln till kommunen genom åren. Men nu kommer det separata räkningar från kommunens bolag. En fråga man kan ställa sig är om det har blivit billigare för dig som medborgare med dessa bolag? Förmodligen inte då ett bolag ska innehålla en massa folk i bakgrunden som styrelse och VD samt personal om man har verksamhet som kräver sådan. Så där har kostnaderna ökat för dig som medborgare på grund av allt detta. Cirka 75 procent sedan vatten och miljöresurs bildades.
Men varför har underhållsskulden ökat fast kommunen fått in pengar på olika sätt för sådana saker som underhåll då? Mest troligt för att man använder pengarna till andra saker än det dom ska gå till, och så var pengapåsen tom. Inga pengar kvar till underhåll av fastigheter, vägar eller övrigt inom den kategorin (Skolorna i Härjedalen ingår i dessa fastigheter).
Nu säger jag inte att detta är ett nytt fenomen som gör att skulden har ökat varje år. Utan detta har pågått i flera decennier kan man säga. Och mycket beror på det svikande befolkningsunderlaget i Härjedalen. Så kommunen har fått in mindre pengar i skatt till kommunkassan. Samtidigt som kommunen lägger ut pengar på en massa projekt som kostar pengar. Som det här med att man flyttade personalparkeringen på medborgarhuset i Sveg. Där kostade det nästan 4 miljoner att flytta den med att göra en ny, och senare arrenderar man ut gamla marken för två miljoner på 20 år. Ren förlust för kommunkassan.
Lördagsfundering: Underhållsskulden
ökar med att man måste göra så kallade brandkårsutryckningar då något måste åtgärdas akut i stället för att man inte har sett i tid att här kommer det ett problem och har planerat in underhåll och åtgärder. Brandkårsutryckningar är oftast mycket dyrare att åtgärda akut mot för ett planerat underhåll. Men varför har man inom kommunen inte haft planerade underhåll?
Här har ägaren en
kraftig underhållsskuld.
Och det är på detta sätt som man räknar ut underhållsskulden.
Svaret på det hänger nog lite på tjänstepersonerna, eller bristen på att man inte har haft tjänstepersoner anställd i någon form av underhållsavdelning. Eller som kommunen säger att man har varit upptagen med annat. I över trettio år då, det är så länge sedan man bildade Härjegårdar fastighets AB. Samt att man inte skrivit in i sina avtal med bolagen om att sköta underhållet långsiktigt. Men nu verkar det som om det ska bli en underhållsavdelning inom kommunen. Åtminstone vad gäller fastighetsskötseln i alla fall. Frågan här blir väl hur den ska se ut? För där har kommunen redan annonserat att man ska flytta in hela härjegårdars personal under kommunens ansvar. Utan beslut av politikerna enligt protokollen.
Länk i bilden.
Där kan man få funderingar om detta kommer att kosta oss medborgare något extra på skatten framöver? Eller avgifter via något av kommunens bolag. Först betalar vi kommunalskatt (22,47 %) och sen en massa extra avgifter utan på det. Ibland känns det som vi får betala flera gånger för samma sak!
Revisionsrapport.
Läste en revisionsrapport som går att ta upp i lördagsfundering: Underhållsskulden. Det var faktiskt härjegårdar fastighets AB som hade fått påbackning med att man tagit ut en kostnad för underhåll i kvadratmeterhyran av sina hyresgäster. Där uppgick kostnaden till 60 kronor kvadratmetern, men man hade enbart utfört underhåll för 40 kronor kvadratmetern. Alltså borde man ha överdebiterat sina hyresgäster med 20 kronor kvadratmetern före 2016. Revisionsrapporten är från 2016, DNR 007-215-17KJ.
Detta var denna lördagsfundering: Underhållsskulden.