Andra vägar i överlämnandet av vägarna. Dess mer man tittar på ärendet desto mer besynnerligt blir alla turer. Och det har varit stora protester via medier av personer i kommunen. Som fått overkliga räkningar i överlämnandet av vägarna till fastighetsägarna.
En del av dom vägar som man ska eller har överlämnat har man utfört reperationer och upprustning på så dom ska klara trafikverkets besiktningskrav. Här verkar det vara lite olika i hur mycket man får utfört på sin väg. En del får lite och andra får mycket. Här bestämmer vägens skick och trafikverkets besiktning. Där trafikverket har som krav att vägen ska vara i bra skick i 5 år framåt. Här utför projektledaren en besiktning om vad som skall åtgärdas för kommunens del.
Om det är ett korrekt och bra förfaringssätt med att en tjänsteman i kommunen sköter besiktning. Och om hur mycket man ska kosta på är lite svårt att avgöra. Men han har ett arbete att utföra och en del av det består i att hålla nere kommunens kostnader. Helt förståligt.
Trots protesterna från medborgare och politiker tidigare så har man pratat för döva öron.
Och fast väldigt många påvisat orättvisorna i mycket så har man fortsatt med förrättningar och själva överlämnandet av vägar från kommunens sida.
Här har vi skrivit relativt mycket om att det finns andra vägar att gå. Och detta efter att tittat på kommunfullmäktigefilmer och läst i protokollen. (Även upplyst att det finns andra sätt med att ta upp exempel från andra orter i Sverige.) Andra media har publicerat en mängd insändare från medborgare i kommunen om hur orättvist kostnaderna har drabbat dom. Samt det kommer rapporter om att man inte får vägarna riktigt åtgärdade i samband med överlämnandet.
Referensbyn.
Utom i en by. Referensbyn som utav en tillfällighet projektledaren bor i. Men här beror det inte på att projektledaren bor där. Utan att det var en by som man har kvar dom gamla gemensamhets anläggningarna i från tidigare. GA (Gemensamhetsanläggning) som man kallar det. Därav orsaken till att just den byn blev en referensby innan projektledaren blev anställd för uppdraget. Sedan att kostnaderna har skjutit i höjden där beror på att föreningarna har ställt ordentliga krav på vägstandarden i samband med överlämnandet. Har att göra med Trafikverkets klassning av vägen på bärigheten.
Andra vägar.
Man ska tydligen ha haft valmöjligheten att ha valt en annan väg än förrättning via Lantmäteriet i frågan. Men nu valde man det alternativet från Kommunens sida. Det är inget att göra åt. Och det är inte det folk i bygderna är upprörda över. Utan det är att kommunen har orsakat dom kostnader som dom inte varit medvetna över. T.ex, folk har inte varit medveten att Lantmäteriet har tagit 1700 kronor timmen för att besvara deras frågor vid möten och övrig kontakt.
En av idéerna som framkommit är att man låter en förening eller ett företag ta över hela skötseln av i stort sett hela Härjedalen. (Nämndes redan 22 juni 2020 vid förlängningsbeslutet.) Det har man gjort i en av grannkommunerna. Men där är det fortfarande kostnader för medborgarna i drift och skötsel. Sommar som vinter. Här är medborgarna villiga att betala den kostnaden.
Förmodligen för att då vet man att underhållet kommer att skötas ordentligt och att man får en bra standard på sina vägar med tiden. (Har åkt på några av den föreningens skötta vägar genom åren tidigare, bättre standard och skick än E45 genom våran kommunen fast det är grusväg.) Här är det även förståligt att alla 260 vägar kan man inte åtgärda på en gång. Det finns det inte ekonomi till i början av en ny sorts form av skötselområden. Inte i dom gamla tilltänkta heller. Och absolut inte i Härjedalens kommuns kassa då man börjar prata om minusresultat redan till slutet av 2023.
Rättviseperspektivet.
Man använder gärna det ordet i sina utlägg från politiken då man försvarar något. Ja, ibland så kan det bli rättvist med en förrättning. Som när det är 4 fast boende efter en väg och 114 fritidshus. Där förstår man mycket väl att man som fast boende känner att man får använda skattepengar till fritidshusens vägunderhåll. Mycket förståligt.
Fritidsområden har ofta egna föreningar för sina stugbyar. Det är jättebra då man redan i planeringen av dessa områden tänkt på vägunderhållet.
Helikopter?
Som ni vet så finns det alltid ett men med. Även i det här med rättviseperspektivet. Man har sina små förrättade föreningar i fritidsbyarna. Men servicenäringen ligger ofta i ett annat (tilltänkt) föreningsområde.
T.ex mataffärerna, byggvaruhandeln, bilverkstäder osv osv. Man utnyttjar med andra ord, andra föreningars vägar kan man säga utan att betala för det. Var är rättviseperspektivet mot dom föreningarna och dom som betalar för det i det här? Så det här med rättviseperspektivet håller inte i alla lägen det heller.
Där var man kreativ och tänkte utanför ramarna.
Det fungerar i vissa fall men inte i andra. Så är rättviseperspektivet rättvist? Millimeterrättvisa går förmodligen aldrig att få till. Någon får förmodligen betala några ören mer än andra. Så är det bara här i världen. Men helt klart framstår det att det borde ha funnits andra vägar att gå. Det har sagts tidigare genom åren.
Dialoger.
Och det som krävs för att få till en förändring i allt detta är enbart att människor faktiskt pratar med varandra. Svårare är det inte egentligen. För det är inte vi och dom. Utan det är bara vi Härjedalingar. Som omfattar anställda och boende här i kommunen. Dialoger är det enda som behövs. Där man vågar tänka och prata utan för ramarna. Inte se problem i allt, utan lösningar som framkommer med dialoger.
Säger NEJ
Här säger majoriteten (S) (C) (M) i kommunen nej till förhandlingar och dialoger angående om en förändring i vägöverlämnandet.
Man vill inte ha en dialog helt enkelt. Vare sig med kommunmedlemmarna eller övriga politiker.
För andra lösningar finns om man vågar tänka utan för ramarna.