Fjärrvärme och priserna i Härjedalen höjde man rejält inför 2025. Höjningen ligger på 25,5 procent, vilket är en mycket stor ökning och påverkar både hushåll och fastighetsägare i området. I Sveg är ungefär 300 fastigheter anslutna till fjärrvärmenätet, och många känner en växande oro över de ökade kostnaderna.
Läs även Jämtlands Tidning: Grönt fiasko slår mot Sveg – fjärrvärmen rusar
De kraftiga prishöjningarna har lett till kritik eftersom många anser att fjärrvärmen blivit alltför dyr. För fastighetsägare innebär detta ökade utgifter som i slutändan även kan påverka boendekostnaderna för hyresgäster. När priserna stiger så snabbt blir det svårt för både företag och privatpersoner att planera sin ekonomi.
Samtidigt har bolaget bakom fjärrvärmen fått kritik för hur man sätter priserna. Här har man ifrågasatt om kunderna verkligen har något inflytande, eftersom möjligheten att påverka prisnivån är begränsad. Även om kunder kan framföra synpunkter inför kommande prisjusteringar finns ingen garanti att man tar hänsyn till dessa. Det gör att många känner sig maktlösa när kostnaderna fortsätter att stiga.
Trots de höga priserna går verksamheten ekonomiskt dåligt och har stora förluster. Det väcker frågor om hur man sköter verksamheten och varför kunderna måste betala mer när resultaten samtidigt är svaga. Kritiken handlar också om att stora investeringar inte har gett de resultat man hoppats på.
För invånarna i Sveg märkte man av konsekvenserna direkt i vardagen. När uppvärmningskostnaderna ökar blir det en extra belastning för både hushåll och bostadsbolag. Många upplever att det finns en gräns för hur mycket kostnaderna kan höjas innan det blir ohållbart. Situationen visar hur känsligt det blir när en viktig samhällsfunktion blir dyrare samtidigt som kunderna har få alternativ att välja mellan.
Samtidigt som AP fonderna äger bolaget Solör till 40 procent med våra pensionspengar via AP fonderna och bolaget Polhem Infra.