När beslutet togs 2019 presenterades det som en nödvändig reform för att spara pengar och tydliggöra ansvar. Kommunen skulle lämna över skötseln av hundratals kilometer väg till vägföreningar och fastighetsägare. Resultatet skulle bli effektivare förvaltning och ekonomiska besparingar. Men en ny revisionsrapport visar nu något helt annat.
Den oberoende granskningen konstaterar att genomförandet inte skett på ett ändamålsenligt, effektivt eller rättssäkert sätt. Dessutom går det inte ens att avgöra om de utlovade besparingarna har uppnåtts, eftersom det aldrig tydligt blev definierat vilka ekonomiska mål som fanns. Det är en slutsats som många invånare och kritiker i kommunen länge har varnat för.
Beslut fattade man utan juridisk kontroll
En av de allvarligaste slutsatserna i granskningen är att kommunen inte säkerställde de juridiska förutsättningarna innan beslutet blev genomfört.
När arbetet redan pågick upptäcktes ett grundläggande problem: kommunen saknade ledningsrätt för VA-ledningar i flera tätorter. Detta stoppade delar av processen och ledde till att överlämningen fick pausas. Problemet var inte nytt. Uppgifter om VA-anläggningar fanns redan i tidigare utredningar – men ändå identifierades hindret först flera år senare.
Det innebär i praktiken att ett omfattande politiskt beslut genomfördes utan att de juridiska konsekvenserna analyserats. Revisionsrapporten är tydlig: beslutsunderlaget inför kommunfullmäktiges beslut 2019 saknade både juridiska analyser och tillräckliga konsekvensbedömningar. Med andra ord fattades ett av kommunens största infrastrukturbeslut på ett ofullständigt underlag.
Tidsplanen sprack direkt
Planen var ambitiös. Allt vägunderhåll utanför tätort skulle avvecklas redan till oktober 2020. Vägar inom tätort där kommunen saknade juridiskt ansvar skulle lämnas över senast 2023.
Sex år senare är arbetet fortfarande inte klart. Av totalt 221 kilometer väg har omkring 140 kilometer blivit överlämnat. 26 kilometer återstår och ytterligare 77 kilometer ligger fortfarande pausade.
Revisorerna konstaterar att genomförandet inte följt varken beslutets omfattning eller tidsramar. Den ursprungliga föreställningen var att arbetet skulle kunna bli genomförd på ett år. I efterhand beskriver tjänstemän själva tidsplanen som orealistisk. Projektet saknade helt enkelt både planering och organisation från början.
Informationshaveri mot invånarna
Granskningen riktar också kritik mot hur kommunen informerat invånarna. Informationsinsatserna beskriver man som reaktiva snarare än planerade. Bymöten höll man först efter att ryktesspridning och frågor redan uppstått. Bara en mindre del av de berörda nådde kommunen.
När processen sedan drog ut på tiden och kommunen inte kommunicerade vidare trodde många fastighetsägare att frågan hade blivit nerlagd. När Lantmäteriet senare skickade ut förrättningshandlingar kom beskedet därför som en överraskning, något som skapade både förvirring och missnöje. Revisorerna menar att bristen på en genomarbetad kommunikationsplan har ökat risken för missförstånd och konflikter.
Ekonomin – ett ännu större frågetecken
Den ekonomiska granskningen väcker kanske de största frågorna. När man fattade beslutet pratade man om det om besparingar på omkring 1,5 miljoner kronor. Men i dag kan ingen säga om dessa besparingar har blivit uppnådda. Skälet är enkelt: det finns ingen fullständig ekonomisk uppföljning. Kommunen har visserligen följt kostnader för vinterväghållning, men någon samlad analys av hela projektets ekonomi saknar man.
Samtidigt visar underlag att kostnaderna för iordningställande av vägar inför överlämning uppgått till 35,2 miljoner kronor. Det står i skarp kontrast till tidigare uppskattningar på omkring 10 miljoner kronor. Det innebär att ett beslut som skulle spara pengar hittills istället har kostat tiotals miljoner – utan att kommunen har en tydlig bild av de totala kostnaderna.
Bristande kontroll från politiken
Revisorerna riktar också kritik mot hur ärendet blivit hanterat politiskt. Kommunstyrelsen har enligt granskningen inte återrapporterat status och avvikelser till kommunfullmäktige i tillräcklig omfattning.
Under flera år har informationen till fullmäktige främst kommit genom debatter, interpellationer och motioner – inte genom strukturerade rapporter från kommunstyrelsen. Det innebär att fullmäktige saknat ett tydligt beslutsunderlag för att följa upp ett av kommunens mest omfattande förändringsprojekt.
Bekräftar en långvarig kritik
För många invånare och lokala debattörer kommer slutsatserna inte som någon överraskning. Under flera år har kritik blivit riktade mot bristande planering. Otydliga kostnader och en process som upplevts både forcerad och dåligt förankrad.
Den nya revisionsrapporten ger nu tyngd åt den kritiken. Den visar att problemen inte bara handlar om politiska åsikter eller missnöje bland invånare – utan om faktiska brister i beredning, juridik, ekonomi och styrning.
Ett projekt som fortfarande inte är klart
Kommunen bedömer att överlämningen kan vara slutförd under 2026. Men även det är osäkert.
Kvarstående juridiska hinder, lantmäteriprocesser och behovet av att organisera vägföreningar innebär fortsatt risk för nya förseningar. Samtidigt saknar man fortfarande en fullständig ekonomisk analys av hela projektet. Det innebär att kommunen fortfarande inte vet vad vägöverlämningen egentligen kostat – eller om den någonsin kommer att ge de besparingar som en gång blev utlovade.