Frågan om skolnedläggningar har under en längre tid väckt starka känslor i kommunen. Socialdemokraterna, som tidigare signalerat att vissa skolor kan behöva stängas, tycks nu inta en mer försiktig hållning i frågan.
Motiveringen för nedläggningar har handlat om minskat elevunderlag och höga kostnader för att upprätthålla små enheter. Genom att koncentrera resurserna menar förespråkarna att undervisningarna kvalitet kan bli säkrad. Samtidigt har kritiker pekat på att skolorna fyller en viktig funktion för lokalsamhällena. Där de ofta fungerar som både utbildningsplats och social mötespunkt.
I takt med att diskussionen intensifierats har det blivit tydligt att frågan också har en politisk dimension. I de distrikt där Socialdemokraterna tidigare haft ett starkt väljarstöd finns en oro för att beslut om nedläggningar kan påverka opinionsläget negativt. Vid det senaste valet hade partiet över 23 procent i ett av de berörda områdena, vilket gör väljarreaktionerna särskilt betydelsefulla.
Det utsedda kommunalrådet håller dock fast vid sin ursprungliga linje. Han framhåller att kommunen behöver ta långsiktigt ansvar för ekonomi och organisation, även om det innebär svåra beslut. Att skjuta problemen framför sig är inte hållbart menar han. Och betonar att resurserna måste bli använd där de gör mest nytta för eleverna.
Olika åsikter
Samtidigt finns det röster inom partiet som vill se en mer avvaktande hållning. De menar att konsekvenserna av nedläggningar riskerar att bli för stora för de berörda bygderna. Och att det är viktigt att väga in väljarnas perspektiv i beslutsprocessen. Detta skapar en spänning inom partiet mellan dem som prioriterar ekonomisk effektivitet och dem som vill bevara skolorna som en del av lokalsamhället.
Motståndare till nedläggningar ser Socialdemokraternas försiktighet som ett tecken på att opinionen fått genomslag. Andra menar att det är en naturlig del av den politiska processen att justera sin linje i takt med att nya fakta och reaktioner kommer fram.
Hur partiet slutligen landar i frågan återstår att se. Klart är att diskussionen om skolornas framtid inte bara handlar om ekonomi och elevunderlag. Utan också om förtroende, politiskt ansvar och den långsiktiga utvecklingen av kommunens olika delar.