När en fastighetsägare i Ytterhogdal nyligen sade upp hyresavtalet för den befintliga väntsalen vid busshållplatsen, uppstod en situation som nu väcker större frågor än bara var resenärerna ska stå och vänta på bussen. För fastighetsägaren innebär uppsägningen att lokalerna ska bli använda för annan verksamhet. För Trafikverket innebär det att en ny busshållplats måste bli anordnad, något som i sig är en hanterbar uppgift. Men för Ytterhogdals invånare har beslutet fått helt andra konsekvenser.
När den nya hållplatsen planeras står det nämligen klart att kommunen inte kommer att ta något ansvar för driftkostnaderna för en ny väntsal. Det blir inte heller någon vindskyddad busskur, trots att platsen kommer är använd av resenärer året runt, i ett klimat där vintrar kan vara hårda och vädret oförutsägbart. Därmed riskerar invånarna att stå utan skydd mot regn, blåst och kyla när de väntar på kollektivtrafiken.
Det är här den större frågan blir väckt: är alla människor i kommunen lika mycket värda? För många i Ytterhogdal känns svaret allt mindre självklart.
I kommunens centralorter och tätare befolkade områden tar man liknande funktioner ofta för givna. Där är busskurer, väntutrymmen och en rimlig nivå av service en självklarhet. Men när det gäller mindre orter, där invånarantalet är lägre och avstånden längre. Där tycks den grundläggande servicenivån allt oftare hamna på efterkälken. För de människor som bor i Ytterhogdal innebär det inte bara en praktisk försämring. Utan även en känsla av att deras behov inte värderas lika högt som andras.
Kommunens hållning
Kommunens hållning, att inte bidra med driftmedel för ett enkelt och viktigt skydd för dem som reser kollektivt, signalerar att vissa delar av kommunen ska klara sig med mindre. Beslutet påverkar främst barn, ungdomar, äldre och personer utan tillgång till bil. Alltså grupper som redan är mer beroende av kollektivtrafik och som dessutom ofta är mer sårbara.
Frågan är därför inte bara var busskuren blir placerad, utan vilken nivå av omsorg och likvärdighet kommunen vill stå för. Om en så grundläggande trygghet som ett skydd för resenärer inte kan vara prioriterad, riskerar det att försvaga tilliten till att kommunen ser hela sitt geografiska område som lika viktigt.
Till syvende och sist handlar det om principer. Likvärdig service borde vara en självklarhet, oavsett om man bor i centralorten eller i Ytterhogdal. När den principen blir åsidosatta blir det svårt att uppleva att alla människor i kommunen verkligen är lika mycket värda?
Detta aktualiserade trafikverket på sin information på måndagskvällen. kommunen sätter inte upp någon busskur eller liknande för passagerarna i Ytterhogdal.