Mycket prat om Swexit, men har Sverige råd att lämna EU? En jämförelse med Brexit och vad det kostat Storbritannien
Sedan Storbritannien formellt lämnade Europeiska unionen den 31 januari 2020 har debatten om EU:s fördelar och nackdelar fått nytt liv, inte bara i Storbritannien, utan också i andra medlemsländer som Sverige. Många frågar sig: Har Brexit varit en ekonomisk framgång eller ett misslyckande? Och ännu viktigare: Skulle Sverige ha råd att gå samma väg? Det är en fråga som kräver noggrann analys, inte bara känslor och retorik.
Låt oss först titta på vad Brexit inneburit i praktiken. Ekonomiskt, politiskt och handelsmässigt, för att sedan jämföra med Sveriges situation.
Brexit – visionen vs. verkligheten
När britterna röstade för att lämna EU i folkomröstningen 2016 handlade mycket av kampanjen om att återta kontrollen över lagstiftning, gränser och ekonomi. Det målades upp en bild av en nation som skulle blomstra i frihet, slippa EU-byråkratin och istället knyta nya handelsavtal med resten av världen. Men verkligheten blev mer komplicerad.
Ekonomiska konsekvenser
Flera oberoende analyser visar att Brexit haft negativa effekter på den brittiska ekonomin. Enligt en rapport från den brittiska tankesmedjan Centre for European Reform (CER) har Storbritanniens ekonomi 2023 blivit omkring 5,5 % mindre än den hade varit om landet stannat kvar i EU. Det motsvarar tiotals miljarder pund i utebliven BNP varje år. Det är en förlust som inte kan tillskrivas pandemin eller kriget i Ukraina, jämförelser med andra liknande ekonomier pekar tydligt på att Brexit spelat en betydande roll.
Företagsinvesteringar har sjunkit, särskilt inom tillverkningsindustrin och finanssektorn. Många företag har dragit ner sin närvaro i London till förmån för kontor inom EU, som Frankfurt, Dublin och Paris. Det har även blivit dyrare och krångligare för företag att handla med EU-länder, eftersom de nu omfattas av tullformaliteter och nya regler.
Handel och byråkrati
Trots att ett handelsavtal slöts mellan EU och Storbritannien har exporten till EU minskat. Enligt Office for National Statistics (ONS) har den brittiska exporten till EU inte återhämtat sig till samma nivåer som före utträdet. Småföretag är särskilt hårt drabbade, för dem har de nya reglerna blivit ett nästan oöverstigligt hinder.
Till exempel har fiskeindustrin, en symbolfråga i Brexit-kampanjen drabbats av försenade leveranser, ökade kostnader och förlorade kunder i EU. Jordbruket har också fått det svårare med exporten av kött, mejeriprodukter och spannmål.
Dessutom har arbetskraftsbrist blivit ett allvarligt problem i vissa branscher, särskilt jordbruk, sjukvård och transport, där man tidigare var beroende av arbetskraft från övriga EU. Nu är det svårare för EU-medborgare att arbeta i Storbritannien, vilket lett till rekryteringsproblem och ökade lönekostnader.
Politik och sammanhållning
Brexit har även påverkat sammanhållningen inom Storbritannien. I Skottland har kraven på en ny folkomröstning om självständighet vuxit, med argumentet att skottarna röstade för att stanna i EU (62 % röstade för att stanna kvar 2016). Även i Nordirland har Brexit skapat spänningar, särskilt kring gränsen mot Irland, en känslig fråga med historisk tyngd.
Vad betyder detta för Sverige?
Sverige är ett av de mer EU-skeptiska länderna inom unionen, åtminstone i opinionen. Det finns en levande debatt om vad medlemskapet kostar, hur mycket inflytande Sverige egentligen har, och om EU ibland går för långt i att detaljstyra nationella frågor.
Men hur skulle ett svenskt utträde faktiskt påverka vår ekonomi och vårt handelsutbyte? Och vad kostar vårt medlemskap i dag?
Sveriges EU-avgift, vad betalar vi?
Sverige betalar årligen mellan 40 och 45 miljarder kronor i avgift till EU, men får också tillbaka omkring 12–15 miljarder kronor i form av jordbruksstöd, regionalstöd och forskningspengar. Nettoavgiften ligger alltså runt 25–30 miljarder kronor per år. Ungefär 0,5 % av BNP eller 2–3 promille av statsbudgeten.
Det är visserligen en stor summa i absoluta tal, men i det stora ekonomiska sammanhanget är det en relativt liten kostnad. Till jämförelse är försvarets budget cirka 120 miljarder kronor 2025, och sjukvårdens kostnader över 400 miljarder.
Vad får vi för pengarna?
EU-medlemskapet ger Sverige tillgång till den inre marknaden, som är världens största ekonomiska samarbetsområde. Det innebär fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. Cirka 70 % av Sveriges export går till EU eller till länder som har avtal med EU. Utan medlemskap riskerar vi tullar, gränskontroller, nya handelsbarriärer och osäkerhet för företag.
Dessutom ger medlemskapet Sverige inflytande i beslutsprocesser som ändå påverkar oss. Från klimatpolitik till digitalisering, energimarknad och säkerhetsfrågor. Sverige har också möjlighet att påverka EU:s framtida riktning tillsammans med likasinnade länder.
Vad skulle ett svenskt utträde kosta?
Att lämna EU är inte gratis. Förutom den direkta kostnaden att bygga upp nya institutioner, förhandla nya avtal och hantera en övergångsperiod, skulle svensk ekonomi sannolikt påverkas negativt, särskilt handeln.
En rapport från Kommerskollegium uppskattar att Sveriges BNP skulle minska med 2–4 % på medellång sikt om vi lämnade EU utan ett nytt handelsavtal motsvarande EES (som Norge har). Det motsvarar ett ekonomiskt bortfall på 100–200 miljarder kronor per år. Även med ett avtal i stil med Norges (EES) skulle Sverige behöva följa EU:s regler, men utan att ha inflytande över dem.
Dessutom kan en ”Swexit” skapa osäkerhet på finansmarknaderna, leda till kronförsvagning och göra investeringar i Sverige mindre attraktiva.
Är EU en perfekt organisation?
Nej, givetvis inte. EU har sina brister: byråkrati, långa beslutsvägar, ibland ogenomskinliga processer och svårigheter att hantera vissa gränsöverskridande frågor effektivt. Kritiken är ofta berättigad, och det är viktigt att granska hur våra pengar används. Det är också legitimt att ifrågasätta hur mycket inflytande små länder som Sverige faktiskt har i unionen.
Men att lämna EU för att undvika dessa problem riskerar att bli som att ”Gå inte över ån efter vatten”. Det är ett beslut med långtgående ekonomiska, politiska och säkerhetspolitiska konsekvenser, som Brexit visat.
Slutsats: Har vi råd att gå ur EU?
Ekonomiskt sett pekar det mesta på att Sverige tjänar på EU-medlemskapet, trots avgiften. Jämförelsen med Storbritannien visar att ett utträde kan bli dyrt, både i direkta ekonomiska termer och i form av förlorat inflytande och handelshinder. Sverige är en liten, exportberoende ekonomi som är starkt integrerad i den europeiska marknaden. Vi har inte samma förutsättningar som Storbritannien, som har större inhemsk marknad och en starkare global roll.
Sverige kan och bör fortsätta vara kritisk, konstruktiv och pådrivande inom EU, inte utanför. Istället för att drömma om en ”Swexit”, borde vi fokusera på att reformera unionen inifrån och bevaka våra nationella intressen med en stark röst vid bordet.
Att lämna EU vore inte gratis. Det skulle kosta oss mycket mer än det smakar.