Bolaget Stegra, tidigare H2 Green Steel, är det nästa gröna bubbla då man bygger med lånade pengar. Kommer det att bli som med Northvolt?
Bolaget är uppbyggt likadant som Northvolt med 8 stycken olika bolag runt om i Sverige. Och där i stort sett samma bolagspersoner går igenom i bolagsstyrelserna. Ordförande i moderbolaget styrelse är miljardären Harald Mix. Bolaget har samma uppbyggnad som Northvolt som hade 20 olika dotterbolag världen över. Men ägarstrukturen består i båda bolagen av samma personer. Harald Mix, Peter Carlsson, Carl-Erik Lagercrantz.
Pensionspengar är även investerade i detta bolag.
Bland annat via AMF och andra AP fonden, visst kanske det handlar om att investera i början när aktien är låg. Då den ökar om det kommer att fungera. Då är det en bra investering. Men om det blir en konkurs som i Northvolt så är investerade pengar borta med vinden, igen.
Är det här ytterligare en grön bubbla som man satsar miljarder av våra skatte pengar på i klimatets namn? Och allt med lån och investeringar med skattemedel i någon form. Är det inte i Sverige, så är det från EU. Och EU’s pengar kommer från medlemsavgifter av olika länder så där är det skattemedel från medborgarna även det.
Bolaget Stegra, är det ytterligare en grön Bubbla?
Tongångarna bland boende i Boden är inte enbart positiva om satsningen på bolaget utan väldigt blandade. Är gröna investeringar med bidrag och investeringsstöd den moderna tidens Ponzibedrägeri i verkligen stora mått? Det fungerar så länge det tillförs nya bidrag och investeringspengar. Och VD’n för Northvolt (Peter Carlsson) sålde aktier för 200 miljoner cirka 4 månader före konkursen.
Ponzibedrägeri
”Ponzibedrägeri (engelska: Ponzi scheme) är en form av investeringsbedrägeri som attraherar investerare genom att utlova hög avkastning, men som istället för att generera verklig avkastning på insatt kapital använder detta till utbetalningar och för att hålla bedrägeriet igång.
Ytligt sett kan ett Ponzibedrägeri tyckas vara ett slags pyramidspel, men det finns skillnader. I ett pyramidspel är varje deltagare beroende av att själv rekrytera nya deltagare vilket är mer eller mindre uttalat, men i ett Ponzibedrägeri erbjuds deltagarna avkastning utan några rekryteringskrav. Ett pyramidspel växer snabbt i omfattning och det är de som anslutit sig sist som blir de största förlorarna medan de tidigaste investerarna blir säkrare och säkrare. Ett Ponzibedrägeri – där Bernard Madoff är det värsta förverkligade fallet – kan växa i omfattning under lång tid och endast de som dragit sig ur och realiserat sin vinst före kollapsen kan undgå att bli förlorare. Möjligen kan pyramidspel betraktas som en form av Ponzibedrägeri, beroende på deltagarnas grad av delaktighet.
Folklustspelet Ebberöds bank där man ger åtta procent i ränta på inlåning och tar fyra procent i utlåning beskriver i grunden ett klassiskt Ponzibedrägeri. Då kostnaderna för inlåning aldrig går att täcka med inkomster från utlåning av samma kapital uppstår ett underskott som betalas med insatta medel.”
Källa ponzibedrägeri: Wikipedia.